Just när restriktionerna lättat efter ett par år av pandemi och musei-sverige äntligen kan välkomna sina besökare med öppna armar gör Nationalmuseum i Stockholm det med besked. Den enormt efterlängtade och omfattande utställningen Swedish Grace - Konst och design i 1920-talets Sverige är inget annat än en mästerlig utställning, och en revansch för det museum som länge lät det konstnärliga glada 20-talet utgöra en lucka i samlingarna.

Läs: Designhistoria
Utställningen är ett bevis på att Nationalmuseum klarar av uppgiften att sammanställa det svenska kulturarvet från 1900-talet även om det blir ännu tydligare att avsaknaden av ett "designmuseum" dedikerat till århundradet är en förlust för den svenska identiteten. Vårt konstnärliga och konsthantverksmässiga 1900-tals arv är värt en egen byggnad. Tänk om Swedish Grace-utställningen kunde bli permanent och utgöra en del av Sveriges Designmuseum. Det vore rättvist mot vår egen historia och en dröm för den värld som riktat sina blickar mot det graciösa konsthantverk Sverige producerat de senaste hundra åren.

Läs: Hörvikskåp hittade "hem" till slut
Utställningskurator Cilla Robach, som även låg bakom den redan legendariska utställningen Slow Art på Nationalmuseum, har tillsammans med ett arbetslag av kollegor gjort ett enastående arbete i att visualisera 1920-talets mångfald i motsättningarnas decennium.

Se Barnebys video om Josef Frank
Parallellen till vår egen tid är slående. Efter en pandemi, spanska sjukan (och förvisso ett omfattande och förödande världskrig) fanns förväntningarna på de tekniska innovationerna. Idag är det Metaverse, då var det telefonen.

Vill du ha fler artiklar direkt i din inkorg? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev här
Förändringsviljan fanns och kraften pumpade som de ångande maskinerna. Frågan var precis som nu hur den nya tiden skulle gestaltas. Var det förändringen i vardagen som skulle bli avgörande för drömmen om en idealtillvaro? Var det kvinnlig rösträtt? Eller var det ur den politiska ovissheten som det nya Sverige skulle födas. Skulle den svenska identiteten och den nationella särarten träda fram ur historien eller ur modernismen?

Läs: Swedish Grace - 2019 års säkraste stil
I en pedagogisk utställning med manöverutrymme för egna tolkningar har jag samma känsla i kroppen som efter en riktigt bra film eller teaterföreställning. Den växer inuti mig och jag känner redan nu att jag kommer bära den med mig och plocka fram den från tid till annan.
Om 1920-talet, den nya sakligheten och den begynnande funktionalismen länge lyste med sin frånvaro i Nationalmuseums samlingar, så är det ingen tvekan om att Swedish Grace - Konst och design i 1920-talets Sverige hundra år senare bländar oss alla.

